Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den stora frågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
got primitiva, vet du nog, och tämligen våldsamma i
sina känslor.
— Det måste man bli, när man kommer jorden så
nära. Man låter allt, som heter konvenans stanna
hemma — tillsamman med fjäderbolstrarna. Men det är
en mycket förnuftig tidpunkt, du har valt att resa hem*
du kommer att vara ute ur landet innan myggen
kommer, och det är en välsignelse, som du med din
bristande erfarenhet inte kan tillräckligt uppskatta.
— Nej, det kan jag kanske inte. Men berätta nu
något om dig själv — om ditt liv. Vad har du för
grannar? För du har väl grannar?
Medan hon frågade höll hon ständigt ögonen på
indianflickan, som nu satt och krossade kaffe inlagt i
ett hörn av en mjölsäck. Med en säkerhet och
skicklighet, som vittnade om ett nervsystem lika primitivt som
själva arbetsmetoden; krossade hon bönorna i säcken
med en tung sten. David Payne följde riktningen av sin
gästs blick, och skymten av ett leende låg över hans
läppar.
— Jag har ett par stycken, svarade han. Det var
folk från Missouri och Cornwall, men de ha gett sig
iväg ned till Eldorado för att arbeta för födan.
Karen såg eftertänksamt på den unga flickan.
— Men naturligtvis finns det massor av indianer
här omkring?
— Varenda själ har för längesedan begett sig ned
till Dawson. Det finns inte en infödd i hela landet,
med undantag av Winapie här, och hon är från Koyo-
39
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
