Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den stora frågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hennes fingrar berörde lätt och smeksamt den
solbrända baksidan av hans hand. Jag känner mycket bra till
landets sed. Sådant här händer varje dag. Män kunna
inte uthärda att stanna här för alltid, utestängda från
världen, och så ge de bara kompaniet order om att
leverera ett års proviant, en summa kontanta pengar —
och flickan är nöjd. Innan den tiden är gången,
kommer en man... (Hon ryckte på axlarna.) Och så
kan man också göra med flickan här. Vi ska ge
kompaniet order att hålla henne med proviant, inte ett år —
utan så länge hon lever. Var fann du henne? En
primitiv, köttätande kvinna, fisk om sommaren, älgkött
om vintern — överflöd då det fanns mat tillräckligt
— hungersnöd då det ingen fanns. Om du inte hade
kommit, skulle hon ha förblivit sådan. Hon har varit
lyckligare, därför att du kom i hennes väg; när du går
och lämnar henne i relativt välstånd för resten av
hennes liv, blir hon lyckligare, än om du aldrig hade
varit.
— Nej, nej, invände han. Det är inte rätt.
— Hör nu, David, du måste kunna förstå det! Hon
är inte din like. Det finns ingen rassläktskap mellan
er. Hon är en vild varelse, uppvuxen ur landets jord,
och hon är fortfarande nära jorden, och det är
omöjligt att höja henne upp från den. Hon är född bland
vilda människor, och kommer att dö som vilde. Men
vi — du och jag — den härskande, utvecklade rasen
— vi är jordens salt, och det är vi, som är jordens
herrar! Vi är skapade för varandra. Like kallar på
like, och vi är likar. Både förnuft och känsla säger
46
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
