Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jan den oförbätterlige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dande, fradgande, svärjande, under det de fem årens
istäcke plötsligt smälte i en flammande helveteseld.
De tumlade fram och tillbaka, stönande och svettande
likt något cyklopiskt, mångbent vidunder, som hävt
sig upp från djupet. Lampan slogs omkull och
dränktes i sitt eget fett, medan det svaga middagsljuset
knappast förmådde tränga in genom tältets smutsiga
segelduk.
— För Guds skull Jan, försök att komma till dig
själv igen! bad Röde Bill. Vi vill inte göra dig något
ont eller döda dig eller något sådant. Vi vill ju bara
hänga dig, och så ställer du till ett sådant oväsen, att
det är rent förskräckligt. Tänka sig, att ha färdats
tillsamman med en man så länge och så bli behandlad på
detta sätt. Det skulle jag aldrig ha trott om dig, Jan!
— Han har för stark styrfart. Se att få tag i hans
ben, Taylor, och hyva honom hit över.
— Ja, mr Lawson.
— Pressa emot med hela er tyngd, när jag säger
till. Kentuckybon trevade omkring i det dystra
dunklet. Så, passa på nu!
Som en mäktig våg vacklade och tumlade ett
fjärdedels ton människokött in mot väggen. Tältpinnar och
stag röko, och tältet föll samman och insvepte de
kämpande i sina smutsiga veck.
— Du gör det bara mer besvärligt för dig själv,
fortsatte Röde Bill, under det han samtidigt tryckte
båda sina tummar mot en hårig strupe, vars ägare
han höll fast under sig. Du har redan vållat oss
besvär nog, och det kommer att ta en halv dag att få
115
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
