Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kvinnomod
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nej, grep hon min pistol — raskt — och som vår
broder Bettles säger, gick Långe Jeff till Abrahams
sköte innan det var tid. Jag bannade Passuk för detta,
men hon lade ingen sorg i dagen och kände visst ingen
heller. I mitt hjärta visste jag att hon hade rätt. -—
Sitka Charley kastade några isklumpar i
vaskpan-pan på ugnen. Männen sutto tysta, och kalla kårar
ilade nedåt ryggen på dem, då de hörde hundarnas
tjut, när de gåvo sitt elände tillkänna i kölden
därutanför tältet.
— Och dag efter dag passerade vi — Passuk och
jag —r de två spökgestalternas sovplatser i snön, och
vi visste, att vi skulle vara glada över att ha det som
de, innan vi kom till saltvattnet. Så träffade vi på
indianen, som också var en spökgestalt och på väg
till Pelly. Mannen och pojken hade inte delat lika,
sade han, och han hade inte haft något mjöl på tre
dagar. Varje kväll kokade han bitar av sina
mocka-siner i en skål och åt dem. Men han hade inte mycket
kvar av sina mockasiner. Han var en indian från
kusten och berättade allt detta för Passuk, som talade
hans språk. Han var en främling vid Yukon, och han
kände inte vägen, men han skulle till Pelly. Hur långt
var det dit? Två sovtider? Tio? Etthundra? Han
visste inte, men han skulle till Pelly. Han hade
kommit för långt för att vända om, han kunde endast
gå vidare.
Han bad inte om proviant, ty han kunde se, att
också vi hade det mycket knappt. Passuk såg på
man-den och på mig, som om hon var villrådig — som en
138
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
