Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Där regnbågen slutar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gar, ty slädspåret hade börjat falla igenom ned i den
snabbt flytande strömmen därnere, medan isen i
ständig oro slog stora, gapande sprickor med dova brak.
Genom dessa och talrika lufthål började vattnet skölja
över isen, och då han körde fram till en
vedhuggarehydda på den yttersta udden av en ö, kunde hundarna
icke stå på benen och simmade mer än de sprungo.
Han fick ett ovänligt mottagande av hyddans bägge
invånare, men han spände hundarna från släden och
gav sig till att laga mat.
Donald och Davy voro typiska representanter för
en oduglig gränsbefolkning. De voro av skotska
föräldrar, födda i Canada och uppfostrade i stad och
hade i en dåraktig stund övergivit sina kontorsstolar,
tagit ut alla sina sparpengar och rest upp för att gräva
guld i Klondike. De hade till fullo fått känna på,
vilket ogästvänligt och bistert land det var. Då de
sto-do där utan proviant, utan livsmod, men med en
brinnande längtan efter hemmet i sina hjärtan, hade de
blivit engagerade av P.C.-kompaniet till att hugga ved
åt dess ångbåtar, mot att de fingo proviant och löfte
om gratis resa hem, när tiden var inne. Utan att
bekymra sig om möjligheten för att isen en gång måste
bryta upp, hade de mycket tydligt visat sin oduglighet
vid valet av den ö, som de hade slagit sig ned på.
Fastän Montana Kid icke visste mycket om, hur det
gick till, när en stor flod bröt upp, såg han sig dock
tvivlande omkring och kastade längtansfulla blickar
över på den andra flodstranden, där de höga
klipporna lovade säkerhet mot all Nordlandets is.
187
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
