- Project Runeberg -  Råd och anvisningar angående hästens ändamålsenliga vård /
11

(1892) [MARC] Author: John Vennerholm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Uppfödning af unghästar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

11
bred och stark bringa, muskulös och utlagd korsbildning,
muskelstarka ben o. s. v.
Att, såsom mångenstädes sker, använda fölstoet till
resor på flera mil och därvid tvinga det unga fölet att,
fastbundet vid moderns seltyg, följa med är högst skadligt.
Därigenom anstränger man fölet allt för mycket och gör sig
skyldig till ett betänkligt djurplågeri.
När hösten kommer med allt kallare och fuktigare vä-
derlek och frostiga nätter, får det unga djuret mången-
städes gå ute i det allra längsta, ofta nog med frostbitet
gräs till föda och isblandadt vatten till dryck; det fryser
om dagarna och ännu mera om nätterna. Sådant är inga-
lunda hälsobringande. Hvad särskildt beträffar vattnet, bör
dettas temperatur aldrig understiga 10 gr. C. Omkring
15 gr. är den lämpligaste temperaturen. I afseende på vatt-
nets beskaffenhet i öfrigt, ärna vi därom framdeles lämna
en närmare anvisning.
Ändtligen ställes det unga fölet in på stall, men hurudant
är detta? Jo, det utgöres v a n l i g e n af en låg, trång och mörk
kätte. En gång i veckan och kanske ej ens det bjudes
fången att ligga på ny ströhalm; och enär gödseln får kvar-
ligga på obestämd tid, måhända hela vintern, så höjes
golfvet allt mer, utrymmet blir trängre, luften allt sämre.
Mörkret i kätten gör fölet svagsynt, med svagsynthet
följer skygghet, det ringa utrymmet, den dåliga luften och
bristen på daglig rörelse inverka på allt sätt menligt på
föiungens fysik. Då djuren ej få röra sig i fria luften, blir
däraf en naturlig följd, att andedräktsverktygen, lungorna
och bröstkorgen, ej behörigen utvecklas, och att djuren
blifva smala i bringan, tunna i hela kroppen och sålunda
svaga samt, då de blifvit fullvuxna, olämpliga för mera an-
strängande arbete. Genom inandning af den osunda luften
framkallas för öfrigt åtskilliga sjukdomar, och därigenom
ökas än ytterligare det men, som själfva stillaståendet or-
sakar.
Bland alla de menliga verkningar, som af stillaståendet
framkallas, är förändringen uti benens ställning kanske den,
som oftast inställer sig, och äfven den, som mest bidrager
att nedsätta djurens värde och göra dem odugliga för sin
blifvande verksamhet. Föl, som sakna nödig rörelse, antaga
en del felaktiga ställningar, hvilka förorsaka s. k. skefbenthet,
bockbenthet, öfverkastning och kohasighet, krokhas, inknipta
skenben o. s. v. Därjämte blifvagenom ettlångvarigt stillastående

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Jan 30 20:22:18 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hastvard2/0013.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free