Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Nödvändigheten af rörelse och verksamhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
23
haii dagligen och. regelbundet öfvas i fria luften, ty däri-
genom utvecklar man bäst hans förmåga att utföra sitt
arbete och härdar honom för de ansträngningar, som därvid
kunna ifrågakomma, hvarjämte man tillika befordrar hans
trefnad och välbefinnande. Det är nämligen icke, såsom
mången hästägare föreställer sig, stillaståendet i stallet utan
den dagliga rörelsen och arbetet, som mest gagnar hästen,
låter honom bibehålla hälsa och krafter samt i betydlig mån
hindrar sjukdomar att uppträda; — som, med ett ord, håller
honom i godt stånd. .
Detta gäller isynnerhet om sådana hästar, som icke aro
egentliga arbetshästar, ty dessa hafva vanligen tillräcklig
rörelse och verksamhet. De däremot, som underhallas 101
lättare arbeten, s. k. lyxhästar, måste, då det arbete, man
fordrar utaf dem, ej är för deras välbefinnande och trefnad
tillräckligt, genom ridning i manege eller i fria luften ge-
nom motion för åkdon eller på annat sätt, erhalla ersättning
för bristande arbete. Men denna motion bör hvarken vara
en kort, häftig ansträngning, under hvilken djurets krait
tages i högsta anspråk och hvarigenom det latt kan taga
skada, eller en lindrig promenad, under hvilken föga muskel-
verksamhet kommer i fråga, ty i begge fallen vinner man
icke någon hälsosom och kraftstärkande verkan. Motione-
ringen måste vara ett arbete, som verkligen tager djurets
krafter i anspråk, dock utan att djuret öfveranstiänges.
Många hästägare tro sig göra hästarna mycket gagn
och anse sig handla fullkomligt förnuftigt, då de i hög gra
spara dem och därjämte föda dem med kraftigt foder; detta
förekommer isynnerhet, när hästarna skola beredas för en
större ansträngning. Man antager nämligen, att hästaina
skola lättare fördraga ansträngningar, bättre utveckla sma
krafter, då de fått riktigt hvila ut och därjämte likasom
Famlat kraft i förråd genom det öfverskott pa foder, som
de erhållit uuder stillaståendet och ej kunnat fullt förbruka.
Dessa föreställningar äro emellertid fullkomligt oriktiga. Ge-
nom den långa hvilan slappas djuret, och genom den star-
kare utfodringen erhåller det endast en större last att bara,
som i viss mån inskränker den kraft, som annars kunde
^ Påståendet, att långvarigare hvila framkallar hos hästar
förslappning, kan visserligen synas besynnerligt, nar man
ser, huru hästar ofta blifva ystra och eldiga, nar de nagra
dagar sparats från arbete, men detta påstående ar det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
