Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hunger och kärlek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
betraktande, att deras biträden eller arbeterskor kunna förtjäna
“extra“. Och dessa måste i så många, många fall, då de
inte känna någon, av vilken de kunna påräkna hjälp då
nöden hotar som hårdast, skaffa sig en annan inkomst, ty den
lilla lön de ha förslår ej, hur torvtigt de än leva. Hon
måste ha mat och kläder och husrum, och då endera tryter
och allt, som stampen velat ta emot, redan är pantsatt, då
fresta männens anbud alltför lockande för att hon skulle
kunna stå emot. Hon får lära känna, hur lätt det går att
förtjäna! Hela hennes veckopänning plus det lilla hon kanske
lyckats få ihop genom tunga timmars nattarbete och slit är
inte stort mer än vad hon får av en enda herre. Nya
kunder, nya kunder måste hon dock ständigt söka. Och bjöd
det fria livet i dess begynnelse på större ekonomisk vinst
och kanske t. o. m. gladare dagar, blir det ett hälvete när
åren härjat hennes kropp och hon, som så ofta sker,
sjunker tillbaka i det grymmaste elände. Övergiven, ensam
ligger hon på sjukbädden. Ingen procession följer
fattiglikvagnen, som för hennes stoft ut till den uppskottade
fattiggraven. Ensam! Men — såsom en av våra diktare så hämskt
och träffande säger:
»Men hade de kommit blott alla,
Som stått dig du fagra så nära,
Som hulpit med lust dig att falla,
Ej mången blev visad mer ära.
Se, männen med namn uti staten,
Salongernas småljus som glittra,
Och folk som blott knogar för maten,
Och präster och lärda och vittra»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
