Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Mapuhis hus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Var är Toriki?»
»Borta hos kapten Lynch och dricker absint. Han
har varit där en hel timme.»
Och medan Levy och Toriki drucko absint och
pratade om pärlan, stod Huru-Huru på lur och
hörde det häpnadsväckande priset av tjugufem tusen
francs.
I samma ögonblick lovade både Orohena och
Hira upp tätt under revet och började skjuta vildt
med signalkanonerna. De tre männen gingo ut lagom
för att se de båda skonarna vända och sticka till
sjöss, medan allt vad segel hette kom ned i en hast.
Nu syntes de inte längre i störtregnet och
stormsjöarna.
»De komma tillbaks, när det är över», sade Toriki.
»Det är bäst vi komma härifrån så fort som möjligt.»
»Jag antar att barometern har fallit igen», sade
kapten Lynch.
Han var en vitskäggig sjöbjörn, för gammal att
tjäna vidare, som kommit under fund med att bästa
sättet att få bukt med astman var att i lugn och ro
leva på Hikueru. Han gick in och såg på barometern.
»Store gud!» hörde de honom utropa, och de
rusade in för att själva se efter. Barometern visade
på tjugunio och tjugu.
De gingo ut igen och började uppmärksamt
betrakta havet och himlen. Stormbyn hade dragit
förbi, men himlen var fortfarande mulen. De båda
skonarna, följda av en tredje, syntes för alla segel
stäva inåt land igen. En kastning av. vinden kom
dem att släcka på skoten, men fem minuter senare
42
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
