Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Mapuhis hus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och skakade korallrevet som i en jordbävning.
Kapten Lynch såg häpen på.
»Gud i himmelen!» utropade han och reste sig
till hälften i stolen, men föll genast tillbaka.
»Det är ju ingen vind», återtog Raoul. »Jag
kunde förstå det, om det blåste.»
»Ni får nog vind snart, så det räcker till, var
inte orolig för det», blev det bistra svaret.
De båda männen sutto tysta. Svetten pärlade ut
genom deras hud i myriader droppar, som runno
tillsammans i våta fläckar, vilka sedan, förenade
till riktiga bäckar, runno ned på marken. De
kippade efter andan, särskilt den gamle mannens
ansträngningar tycktes smärtfulla. En sjö svepte in
över stranden, slickade rundt om kokosträdens
stammar och nådde fram nästan till deras fötter.
»Ett godt stycke över högvattenmärket», sade
kapten Lynch; »och jag har varit här i elva år.» Han
såg på klockan. »Hon är tre nu.»
En man och en kvinna släpade sig tröstlöst förbi,
följda i hälarna av en skock barnungar. De
stannade bakom huset och efter en stunds rådvill
obeslutsamhet slogo de sig ned där i sanden. Några
minuter senare kom en annan familj från motsatt håll,
bärande i sina armar en mängd olikartade föremål,
och det dröjde inte länge, förrän flera hundra
personer av alla åldrar och kön voro samlade bakom
kaptenens hus. Han ropade an en av de sist
anlända, en kvinna med ett spädt barn i armarna,
och fick till svar den upplysningen att hennes hus
nyss sopats ned i lagunen.
Detta var den högsta punkten på flere mils om-
45
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
