Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. »Yah! Yah! Yah!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mo pestflugorna. Några simmade ut till skonarna,
men de blevo genast nedskjutna till sista man. Hur
ångrade vi inte att vi tagit den där skonaren med
de tre masterna, som kommit i lagunen för att fiska
musslor!
»Om morgonen den tredje dagen kommo
skepparna på de tre skonarna och den där styrmannen
i en liten båt. De hade gevär och revolvrar
allesammans och så började de tala till oss. De hade
upphört att döda oss därför att de nu voro trötta på
det, sade de. Och vi svarade dem att vi voro
mycket ledsna och att vi aldrig mera skulle göra en
vit man för när och till tecken av vår
undergivenhet strödde vi sand på våra huvuden. Kvinnor
och barn bådo högt jämrande om vatten, så att en
lång !stund var det omöjligt för någon att göra sig
hörd. Så fingo vi höra vår dom. Vi måste fylla
de tre skonarna med kopra och snäckor. Vi gingo
in på det, ty vi voro uppgivna av törst. Våra hjärtan
voro brustna och vi visste att vi voro som barn när
det gällde att strida med vita män, vilka slåss som
djävlar. Och när allt tal var slut, steg styrmannen
upp och skrattade hånande. ’Yah! Yah! Yah!’ Så
paddlade vi bort i våra kanoter och sökte upp
vatten.
»I flera veckor arbetade vi med att fylla
skonarna med full last. Dag och natt steg röken i
tjocka moln från stränderna av Oolong under det vi
arbetade av våra böter för allt det orätta vi gjort.
Ty i dessa dagar av elände och död brändes det
in djupt i våra hjärnor att det var orätt att göra
någonting mot en vit man.
116
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
