Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. De hemska Salomonsöarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Jag vred tillbaka cylindern en gång, gjorde jag
inte det?» frågade han. »Det var verkligen dumt
av mig alltsammans.»
Han började flabbskratta och satte sig i en
däcks-stol. Blodet hade vikit från hans ansikte, så att
han fick mörka ringar under ögonen. Hans
händer darrade, så att han inte kunde sticka in cigar-,
retten mellan läpparna. Han tyckte sig se, hur han
låg utsträckt på däcket med rinnande hjärna.
»Nej, verkligen», sade han . .. »verkligen».
»Det är ett vackert vapen», sade kapten Malu
och räckte honom revolvern igen.
Kommissarien var ombord på Makembo på
återresa från Sydney, och med hans tillåtelse gjorde
man ett uppehåll vid Ugi för att sätta i land en
missionär. Vid Ugi låg också slupen Arla, kapten
Hansen. Arla var ett av de många fartyg som
ägdes av kapten Malu, och det var på hans
förslag och inbjudan som Bertie gick ombord på Arla
som gäst för fyra dagar under en färd längs kusten
av Malaita för att skaffa plantagearbetare. Sedan
skulle Arla släppa av honom vid Remingeplantaget,
som också ägdes av kapten Malu, där Bertie skulle
stanna en vecka och sedan fara över till Tulagi,
sätet för styrelsen, där han skulle bli kommissariens
gäst. Kapten Malu var också upphovsman till två
andra förslag, efter vilka han försvinner ur denna
historia. Det ena gavs till kapten Hansen, det andra
till mr Harriwell, föreståndaren för
Remingeplantaget. Båda gingo de ut på detsamma, nämligen
att ge mr Bertram Arkvvright så många inblickar
som möjligt i livet sådant det verkligen var på Sa-
123
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
