Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. De hemska Salomonsöarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och förlorat tre man; hur skepparen upptäckte att
kocken höll på att steka människokött — kött som
köpts av besättningen, då man drejat bi vid Fui;
hur några dynamitpatroner exploderat vid
signalering och tagit med sig en annan av besättningen;
om nattliga anfall av buskmän i mangroveträsken
och salt vattensmän i de bredare sunden.
Någonting som förekommit mycket ofta var dödsfall på
grund av rödsot. Han lade med oro märke till att
två vita män, liksom han gäster ombord på Arla,
dött på det sättet.
»Hör nu», sade Bertie följande dag till kapten
Hansen, »jag har ögnat igenom loggboken.»
Skepparen låtsade sig bli mycket ängslig över att
loggboken legat framme.
»Allt det där om rödsot är naturligtvis lögn,
liksom alla drunkningar», fortfor Bertie. »Vad betyder
egentligen rödsot?»
Skepparen beundrade Berties skarpsinne, låtsades
först opponera sig med ovilja, men gav slutligen
tappt.
»Jo, ser ni, mr Arkwright, det förhåller sig på
det sättet. De här öarna äro kända illa nog som
det är. Det blir svårare för var dag att få hit vita.
Antag att en man blir dödad. Bolaget måste betala
så att det svider för att få en annan i hans ställe.
Men om karlen dött av sjukdom, är saken inte
på långt när så kinkig. De nya bry sig vanligen
inte så mycket om sjukdom. Men mördade vilja
de inte bli. Jag trodde att den förre skepparen
på Arla dött i rödsot, när jag tog hans plats.
128
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
