Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Mc Coys ättling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på en rökspiral som ringlade sig upp i lä om
mesanmasten tjugu fot över däcket.
»Hur har den kunnat komma dit?» frågade han
förtrytsamt.
Undertill fanns ingen rök. Den hade med masten
som skydd mot vinden, klättrat upp på denna höjd.
Den gjorde sig lös från masten, och ett ögonblick
hängde den alldeles över kaptenen som något slags
hotande omen. Nästa sekund sopade vinden bort
den, och kaptenens underkäk återtog sitt naturliga
läge.
»Ja, som jag sade, jag blev mycket förvånad,
när vi måste börja skalka. Däcket var tätt och ändå
läckte det som ett såll. Och sedan ha vi inte
gjort annat än diktat. Det måste vara ett förfärligt
tryck under för att så mycket rök skall kunna
pressas upp.»
På eftermiddagen mulnade himlen på nytt och
vädret blev rått och fuktigt. Vinden skiftade
oupphörligt mellan sydost och nordost, och vid midnatt
blev Pyrenees utsatt för en svår by från sydväst,
från vilket streck vinden sedan fortfor att blåsa
med korta avbrott.
»På det här sättet få vi inte sikte på Hao förrän
vid tio- eller elvatiden», sade kapten Davenport
suckande klockan sju på morgonen, sedan hoppet om
sol utplånats av tunga molnmassor i öster. Och
nästa ögonblick frågade han bekymrad:
»Jag kan just undra hur det är med strömmarna?»
Utkikerna i mastkorgarna hade alls ingenting att
säga om land, och dagen förflöt under smådug-
179
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
