Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tror ej, de komma förbi karlarne i fönstren, men om de göra det,
skola de tänka på att rädda sig, då de rida förbi oss, och ej kom-
ma att lägga märke till oss.»
De hade knappt vikit om hörnet, förr än böss-skott blefvo
lossade, hvarpå följde några korta, skarpa revolverskott. Därpå kom
en man ilande i galopp förbi dem. Ena armen liängde slapp, och
tyglarna lågo lösa på hästens hals.
»Jag förmodar, de dödade den andre», sade Hugh, »och den
här är påtagligen träffad. Nu gå vi till sängs.»
Luscombe sade ingenting, förr än de kommit in i sitt rum.
Hugh strök eld på en sticka och tände ljuset.
»Du är en präktig pojke, Hugh», sade Luscombe. »Jag trodde,
att du alltid var emot strider och endast lugnt ville hålla på med
ditt arbete; och så får jag se, hur du kastar dig in i denna strid
och utsätter dig för att blifva ihjälskjuten såsom hade du stridt
mot banditer hela ditt lif.»
»Det var han, som anföll mig», svarade Hugh. »Jag sköt ej
först, ej heller utmanade jag honom; och att taga till benen, när
jag var beväpnad, ville jag ej. Men du är tadelvärd, som stannade,
när du var utan vapen. Det kallar jag att handla som en galning.
Och nu är det ingenting mer att säga om den saken, så nu gå vi
till sängs.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
