Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ej värdera vårt lif så högt, då vi våga det hvarenda dag. Vi
veta, att det i alla fall ej blir långt. Man skall ej träffa på en
på tio, som är öfver trettio år. Det här arbetet är ej som andra
arbeten. Vi lämna det ej för andra yrken. Hvad skulle vi passa
till? En man, som lefvat på hästryggen och tillbragt sitt lif med
att galoppera öfver slätterna, hvad skall han taga sig till, då han
ej längre duger till detta arbete? Han kan hvarken odla jorden
eller blifva handelsman; hvarken blifva lagkarl eller skräddare eller
skomakare. Han vet, att tio år är det mesta, han kan räkna på,
om lyckan är god, och under sådana förhållanden håller han just
ej på sitt lif. Vi hafva hvarken hustru eller barn. Vi arbeta styft
för våra penningar, och när vi få ut dem, slösa vi mestadels bort
dem på ett dryckeslag; vi äro färdiga att dela med oss af dem åt
hvilken som helst af kamraterna, som kan behöfva det. Det kunde
vara bättre, men det kunde ock vara sämre. Vare därmed huru
som helst, jag ser ingen möjlighet att förändra det, så länge det
ännu finns plats i västern för boskapsgårdar. Om hundra år
skola landtbrukare hafva tagit jorden i besittning, och då komma
cow-boys att vara försvunna, men ej blir det någon ändring i
vår tid.»
Hugh var helt förvånad öfver denna skildring af en cow-boys
lif, uppdragen af en af dem själfva, men då han tänkte vidare på
den, fann han, att den var sann. Dessa män utgjorde Förenta
Staternas oförvägnaste folk. Hade de varit födda i Gamla världens
civiliserade samhällen, hade de antingen tagit värfning eller rymt
som gossar och gifvit sig till sjös. Deras lif liknade snarare arabens
eller indianens än den civiliserade människans. Deras yttre sinnen
hade blifvit öfvernaturligt skärpta: synen var underbar, och de
kunde höra det obetydligaste ljud samt utan att tveka säga, hvaraf
det härrörde. Det fanns ej ett uns öfverflödigt kött på deras kropp,
och musklerna tycktes vara af tåg.
De kunde uthärda trötthet och mödor som ingen annan, och
alldeles som den vilda hjorten kan springa ett långt stycke sedan
han erhållit ett skott, som skulle varit dödande för ett tamt
djur, kunde dessa män fördraga och öfverlefva sår och skador af
värsta slag samt tycktes i många fall nästan okänsliga för smärta.
De voro en alldeles särskild ras och hade många goda egenskaper
och jämförelsevis få dåliga. Ingenting kunde förliknas med den
ömhet, med hvilken de skötte hvarandra under sjukdomar, eller
med den frikostighet, de visade fattiga. De vore hängifna sina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
