Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stundom utrota hela hjordar, hvilkas enda räddning ligger i att söka
hinna fram till någon flod, tillräckligt stor att kunna hindra
lågornas framfart.
Sedan de ridit tjugu mil, kunde de urskilja en svag röklukt,
och då de efter solnedgången hunnit toppen af ett berg, kunde de
se en lång ljusstrimma på af stånd.
»Det är en väldig eld», sade Broncho Harry, »det kan man ej
misstaga sig på.»
De förlorade ingen tid, innan de började sitt arbete, ty vinden
ökades. Under vägen hade de tagit en tjur från en kreaturshop, de
ridit förbi, och hade drifvit honom framför sig. De hade också stannat
och afskurit risknippor i ett buskage. Ett skott af Broncho Harrys
revolver nedlade tjuren, och under det Royce tände en eld,
sönder-skuro de andra tjuren i två halfvor från hufvudet till svansen.
»Nu, Broncho, rider du åt öster med Lightning, och Royce och
Jake rida åt väster! Fortsätten till dess I träffen några karlar från
de andra arbetslagen. Säkerligen äro de redan i färd med arbetet
utefter hela linjen.
Broncho Harry och Royce tände genast två af de långa knipporna
och bundo de öfriga bakpå sadlarna. Därpå knöto de änden af
sina rep kring de brinnande risknipporna och gåfvo sig i väg.
Hugh, som äfven fått sina instruktioner, fäste sitt rep kring ena benet
på den halfva tjuren och steg därpå till häst. Han red ej Prins
denna gång, emedan han fruktade, att denne skulle blifva bränd. Han
väntade, till dess Broncho Harry fått ett försprång af en fjärdedels mil.
En eldlinje strök fram i Bronchos spår; det torra gräset fattade
eld som fnöske, då den brinnande knippan öfverfor det. Elden hade
redan hunnit en bredd af omkring tjugu fot, hvarvid den hastigt
uppflammade åt läsidan, medan den mot vinden gick fram som en
smal röd strimma. Hugh skulle passa på läsidan. Han lät sin häst
fatta galopp, och följande den vägsträcka, öfver hvilken de båda
andra nyss ridit fram, släpade han efter sig den halfva tjurkroppen,
hvilken dels genom sin tyngd, dels genom den undre sidans
fuktighet ögonblickligt kväfde elden på läsidan. Han fortsatte tio mil
och fann då, att Harry stannat.
»Nu ha vi fullgjort vår anpart af arbetet», sade Harry; »men om ej
Smiths afdelning fått underrättelse i tid, är faran störst åt det hållet.»
Hugh såg nu ett eldhaf välla fram öfver slätten. Blåsten hade
tilltagit i häftighet, och luften var uppfylld af rök och aska. Längs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
