Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sutto de åter upp och fortsatte sin väg, till dess Steve Rutherford
sade, att han trodde, de nu hade tillryggälagt en tillräckligt lång
sträcka. Månen hade gått upp klockan tu, och hans sken hade
möjliggjort det för dem att färdas /ort, sedan de åter stigit till häst.
»Vid foten af dessa klippor ligger byn», sade Steve. »Nu,
gossar, kunnen I sofva tills dagen bräcker. Jag skall hålla vakt och
se till, att ingen af hästarna rusar bort.»
Efter några minuter var allt tyst i den lilla dalkjusan, om man
undantager det ljud, som åstadkoms, då hästarna afbetade det korta
gräset. Då solens första strålar glödde, väckte Rutherford en af de
sof vande.
»Jag skall på utkik», sade han. »Då de andra vakna, så säg
dem, att de ej lämna denna dalsänka, och att de noga akta, att ej
hästarna blifva synliga. Rödskinnen lära allt hålla ögonen öppna
i dag, och om de finge sikte på något af djuren, skulle detta
omintetgöra hela vår plan.»
Rutherford var borta två timmar. Långt före hans återkomst
voro alla männen uppe. Bill Royce hade gått litet längre framåt
dalen, som afsmalnade i en hålväg, och försiktigt klättrat uppför
klipporna, för att få en öfverblick öfver trakten.
»Byn syns icke, och inga rödskinn heller, så långt jag kan
se», sade han, då han kom tillbaka, »så jag tror vi tryggt kunna
göra upp en eld och koka vårt kött. Vi ha blott ett mål kvar nu.
Sedan måste vi taga till hästkött, antar jag. Snart ha vi nog Steve
tillbaka med tjugu rödskinn i spåren.»
Just som de hade maten färdig, återvände Steve.
»Vi äro ungefär tre mil från byn», sade han, »men om vi hålla
oss nere mellan bergen, kunna vi utan fara närma oss den på en
half mils afstånd. Hvad hållen I på med?»
»Vi laga mat.»
»Ja visst, man måste äta; men ju förr vi komma i väg, dess
bättre.»
Så snart de ätit, stego de till häst och höllo sig tätt intill foten af
bergen, ända till dess Steve sade: »Vi kunna ej komma öfver nästa
brant, därför måsten I taga af in i den här dälden. Jag tittade
in där nyss, och där finns godt bete åt hästarna. Men sen väl
efter, att det ej är något, som kan skrämma dem, ty om någon
af dem skulle sätta i väg, vore vårt lif ej mycket värdt. Bill Royce
och Owen skola följa mig. Från buskarna där borta på klipporna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
