- Project Runeberg -  Bland rödskinn och cowboys. Berättelse från den amerikanska västern /
195

(1893) [MARC] Author: George Alfred Henty Translator: Elin Bergström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»De voro mellan trettio och fyrtio år. Att döma af deras
utstyrsel, voro de jägare. De voro klädda mycket likt edra vaqueros:
i chaperajos, röda skärp och flanellskjortor. De hade jackor med
silfverknappar, något som man ej ofta ser bland oss cow-boys på
slätterna, och stora, mjuka filthattar. Den ena såg ut att vara half
mexikan, half yankee. Båda hade svarta mustascher och, hvad jag
skulle vilja kalla galgfogelsansikten.»

»Af er beskrifning får jag helt klart för mig», sade don Ramon,
»att de voro samme män, hvilka slöto sig till karavanen ett par
dagar, innan min son lämnade den. De sade sig vara jägare, och
efter hvad jag hört sägas, engagerade min son dem att följa med
som vägvisare på hans jakter. Några personer af sällskapet, som
återvändt hit, beskrefvo dem för mig, och jag misstänkte då, att om
något ondt vederfarits honom, var det genom dem. Och nu, då
ni berättar att de sålt hans häst till er, känner jag mig befäst i
min förmodan.»

»De tycktes ha ridit fort och långt. Deras egna hästar och
fuxen voro i godt skick, men packhästen var mycket eländig.
Synbarligen voro karlarne mycket ifriga att så fort som möjligt komma
i väg, och därför vore jag färdig att draga den slutsatsen, att om,
som ni amtager, de mördat er son och hans tre tjänare, de
sannolikt gjort det vid sista lägerplatsen, innan de kommo till M’Kinney.
Hade de gjort det långt bort på slätterna, skulle de ju ej haft skäl
att brådska så mycket, men i grannskapet af brottets begående
kunde de alltid frukta att blifva eftersatta.»

»Hvilken anledning kunde de ha att dröja så länge, om de
hade för afsikt att mörda?» frågade den yngre mexikanen.

»Det kan jag ej säga, don Carlos. Men möjligen ha de
sammanträffat med andra jägare, sedan de lämnat karavanen, och dessa
kanske höllo tillsammans med dem hela tiden ute på slätterna, så
att bofvarna ej fingo något tillfälle att utföra sin plan, förr än de
skilts från dem; eller kanske att er brors tjänare drogo misstankar på
dem och höllo allt för vaksam uppsikt, för att de förut skulle våga
angripa. Denna uppsikt slappades törhända mot slutet af resan,
då det tycktes dem, som vore deras fruktan ogrundad.»

»Det är den mest antagliga förklaringen», sade don Ramon.
»De voro tre utvalde män; två af dem voro jägare, den tredje min
sons kammartjänare. Det är tämligen antagligt, att jägarne skulle
hållit vakt turvis om natten, om de misstänkt de där karlarne. De
två jägarne skulle stanna och taga hand om hästarna i den stad,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:45:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgarodskin/0222.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free