- Project Runeberg -  Bland rödskinn och cowboys. Berättelse från den amerikanska västern /
246

(1893) [MARC] Author: George Alfred Henty Translator: Elin Bergström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Jag kommer alltid att stå i tacksamhetsskuld till eder, och det enda
som gör afbräck i min glädje, är, att några af er blifvit sårade.»

»Doktorn är den ende, som blifvit allvarsamt sårad», sade
Sim Howlett. »Min hand och arm skola snart läkas, och förlusten
af ett finger är ju ej så stor; jag tror Lightnings axel icke är
värre än min arm, och hvad doktorn vidkommer, har han varit
svårt sårad flere gånger förr och gått igenom, så för honom hyser
jag det bästa hopp.»

»Senor Hugh», sade don Ramon, »det var i sanning en lycklig
dag för mig, när jag tillsporde er angående min sons häst, ty tack
vare ert råd och att ni värfvade edra vänner för min sak, har jag i
dag återfått mina döttrar. Deras mor skall tacka er bättre, än jag
förmår.»

Två timmar senare lades doktorn och en af de sårade
soldaterna på en bädd på vagnens botten, och under betäckning af två
soldater jämte Sim Howlett begåfvo de sig i väg. Som de unga
flickorna uttryckt den största motvilja mot att stanna i det hus,
där de varit fångar och där så mycket blod nu blifvit gjutet,
återvände de med truppen genom dalen till det ställe i skogen, där
hästarna blifvit lämnade. En sergeant och sex soldater lyste dem
med bloss. Två eldar flammade här snart, och det dröjde ej länge,
förrän flickorna, insvepta i filtar, som blifvit tagna från huset, voro
djupt insomnade.

Följande morgon lämnade Hugh och Royce sina hästar åt de
unga flickorna, hvilka båda voro skickliga ryttarinnor, och bestego
i stället Sims och doktorns, hvarpå de i sällskap med don Ramon,
hans son och döttrar begåfvo sig i väg. Femton mil innan de
kommo till El Paso redo de om vagnen med de sårade, hvarvid Hugh
lofvade att rida till fortet för att göra sig förvissad om att läkaren
fanns tillstädes, då de anlände. Royce och han åtföljde don
Ramon och hans familj till porten af deras hacienda, dit de framkommo
vid solnedgången. Don Ramon bad Hugh på det ifrigaste blifva
hans gäst, till dess hans blessyr blef läkt, men denne afböjde anbudet,
då han visste, att man komme att omsorgsfullt vårda honom på
fortet och att han där ständigt skulle hafva läkare till hands.

»Det första, jag gör i morgon bittida, blir att besöka dig», sade
don Carlos. »Jag behöfver få mitt ansikte förbundet, och det säger
jag dig, att om doktorn tillåter dig att flyttas, skall jag föra dig
med tillbaka hit.»

Royce åtföljde Hugh till fortet. Kommendanten blef i hög

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:45:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgarodskin/0279.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free