Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tyckte att om jag själv varit en poilu, kunde jag inte
ha begripit bättre hur de hade det och vad de längtade
efter.
Till min oerhörda häpnad och hänförelse
upptäckte jag att jag älskade dem. Med en just då
alldeles självklar övergång förstod jag i samma
ögonblick även Kristian med alla hans gåtor. Jag begrep
allt, han var öppen och klar för mig. Där evighet
är, där det skyar upp ett tag, där försvinner alla
motsatser. Tyvärr kom skyarna och gåtorna tillbaka
sen igen.
Vi gick vidare i rad efter varandra på en smal
stig genom parken. Jag hade alltid tyckt att träden i
denna park såg så olyckliga ut som om de led av den
dåliga stoff bemängda luften. Men i kväll var luften
ren och klar, människornas aktivitet var nedlagd.
Mellan trädens grenar skymtade stjärnorna och en
smal månskära.
Vad är det som händer då man plötsligt ur dunkel
och förvirring går rakt in i ett ögonblick av värme
och klarhet ?
Vi var inte inom någon stor ledares kraftområde
såvitt jag visste. Var det då de döda Kruppmännen
som skapade denna zon av fred i en stridande värld?
Eller hade jag av en händelse råkat komma in i ett
stillestånd som universum höll med sig själv?
Antagligen är det inte alls någon händelse när så
sker. I en stund då man är så färdig och förberedd
att ens känslighet nått en viss grad av fullkomning,
192
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
