Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
den ena eller andra motsatsen användas, utan att stå
förlorar något af sitt ursprungliga betydelseinnehåll; men
ensidigt framhållande af motsatsen mot verb, som uttrycka
rörelse, har gifvit anledning till att stå kommit att brukas
såsom beteckning för hvila eller befintlighet på ett ställe äfven
om föremål, för hvilka det i sin egentliga betydelse icke är
användbart, t. ex. klockan står, solen står högt på himmelen.
Det finnes slutligen, fortsätter Paul, många, i vissa fall
mycket omfattande, grupper af ord, hvilka konstitueras genom
en viss parallellism i ordens funktion. Några sådana
grupper pläga anföras af grammatici, dels emedan de äfven
hafva etymologisk släktskap, därigenom att de hafva utgått
från samma rot eller bildas medelst samma suffix eller
prefix, dels emedan det gemensamma i deras funktion tillhör
syntaxens område. Hit höra t. ex. pronominas olika grupper:
demonstrativa, relativa, interrogativa, indefinita, och äfven
inom några af dessa grupper kan man skilja mellan
underafdelningar. Samma gruppering genomgår äfven
pronominaladverben, hvilka också böra behandlas i sammanhang med
pronomina. En annan grupp af ord, förenade genom
gemensamma egenheter, bilda de adjektiv, som kunna mottaga en
kvantitetsbestämning. Gemensamt för dem är, att de med
sådan bestämning beteckna ett relativt mått, men utan sådan ett
högt eller stort mått; jfr t. ex. en millimeter lång med det
enkla lång, två gram tung med tung ensamt, två år
gammal med gammal (utan bestämning). Ja, alla ord, som afse
rumsförhållanden, hafva något gemensamt, och bland dessa
hafva några närmare öfverensstämmelser sinsemellan.
Likheten visar sig företrädesvis i det sätt, hvarpå orden öfvergå
till att användas om tidsförhållanden, psykologiska eller
kausala förhållanden o. s. v. — I alla sådana fall måste man
söka åstadkomma sammanfattning och jämförelse.
I det föregående har omnämnts, att Paul anser en
ordbildningslära, som ordnade orden efter deras funktion, vara
både önsklig och utförbar; med en sådan borde, säger han,
ordboken ställas i förbindelse. I flexionsläran har man ju
af gammalt brukat uppställning efter funktion: man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
