Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
87
der Rutwen och Lilje, först längs högra Elbestranden
till Magdeburg, hvarest det passerade öfver till andra
sidan floden och intog några mindre orter, samt förlades
slutligen i början af Febr. 1636, efter åtskilliga företag i
qvarter, venster om Saalefloden. I slutet af Mars bör-
jade svenskarne åter att röra på sig, i anledning af fien-
dens stora öfverlägsenhet. Banér drog sig nu långsamt
undan öfver Halle till Aschersleben, hvarifrån han i slu-
tet af Mars med rytteriet och 1000 man musketerare
marscherade mot sachsarne och öfverföll dem oförmodadt
i qvarteren, ett par mil från Halle, hvarvid en stor
mängd af deras rytteri nedhöggs. Härefter drog han sig
tillbaka och lät arméen gå till hvila i närheten af Mag-
deburg, men uppbröt åter och flyttade sig småningom
än mera undan, så att han i början af Maj stod vid
Werben. De första dagarne af Augusti satte sig Banér
ånyo i rörelse och tågade mot Luäneburg, der han före-
nade sig med 4000 man af arméen i Neder-Sachsen,
hvarefter han riktade marschen mot Meissen. Sedan
likväl underrättelse ankommit att fiendtliga hären bör-
jat draga . norrut från Magdeburg, der den stått ända
sedan denna stads fall (den 3 Juli), ändrade han kosa,
för att icke blifva afskuren från Pommern och gick
fördenskull till Dömitz, der han passerade öfver till El-
bens högra strand. Banér, som vid Parchim fått en
förstärkning, 2000 man, från den pommerska hären,
beslöt att uppsöka fienden; han lyckades också att på-
träffa honom vid Wittstock, der ett af de vackraste
och blodigaste slag under hela kriget levererades den
förenade kejserliga-sachsiska hären, som kommenderades af
kurfursten af Sachsen och fältmarskalken Hatzfeld, den 24
Sept. 1636. Svenskarne räknade omkring 16,000 man,
fienden kan antagas hafva haft omkring 23,000. Uplän-
ningarne, anfördes af öfverstelöjtnant Gadau, voro de
yttersta på högra flygeln, samt deltogo således under Ba-
nérs eget befäl i dennas marsch för att kringgå fiendens
venstra. Straxt på e. m. påträffades sachsiska kavalleriet,
som först kastades något tillbaka, men då det erhöll för-
stärkningar och dessa blefvo allt mera talrika, uppstod
en så ytterst skarp kavallerifäktning, att få sådane kunna
framvisas under hela krigets lopp. Svenskar och sachsare
stredo man mot man, och hjeltemodigt höll de förras
lilla skara ut mot den öfverlägsna fienden. Uplännin-
gerne, 200 man, jemte 3:ne andra sqvadroner, inledde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
