- Project Runeberg -  Historiska upplysningar om svenska och norska arméernas regementer och kårer jämte flottorna /
164

(1867-1868) [MARC] Author: Harald Oscar Prytz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

164

ryttarhopar utaf båda flyglarne, hvilka dock lyckligtvis
voro hoppackade på flere treffen, samt saknade utrymme
att utveckla sig. Likväl skulle striden ej länge hafva
varit oviss, synnerligen som så väl fotfolk, som artilleri
framryckte mot den lilla svenska skaran, om ej lyckligtvis
fältmarskalk Lesslie i detsamma äfven anländt med första
treffens infanteri och några ryttarsqvadroner. Med ytter-
sta mod kämpade svenskarne fortfarande på högra flygeln,
samt uppehöllo den flerdubbelt öfverlägsna fienden, till dess
ändtligen i skymningen andra treffen framkom just i tid att
hindra ett fullkomligt nederlag, under det att samtidigt ven-
stra flygelns kavalleri föll fienden i ryggen. Nattens inbrott
slutade striden och i skydd af mörkret afdrogo de kej-
serlige, lemnande svenskarne herrar öfver slagfältet. Den
med nära 8000 man öfverlägsna fienden förlorade i detta
märkvärdiga slag mellan 4 å 5000 man döde och sårade,
hvarjemte under förföljelsen följande dag större delen af
fiendens infanteri, äfvensom en del af kavalleriet förstör-
des. Såväl trossen, som allt artilleri, måste öfvergifvas.
151 fanor och standarer togos dessutom af svenskarne,
hvilkas förlust var något öfver 3000 man döde och sårade; af
samtlige svenske och finske ryttarne på högra flygeln åter-
stodo vid stridens slut endast 400 man. Efter vunnen seger
ryckte Banér under loppet af Oktober och Novenibir
söderut, genom stiften Magdeburg och Halberstadt till
Thäringen och derefter öfver Gotha och Eisenach till
Cassel, men då han ej lyckades upphinna fienden, vände
han tillbaka till Meisen och intog i Febr. 1637 det be-
fästade lägret vid Torgau. I dessa marscher deltogo
sannolikt de ringa qvarlefvorna af sqvadronen. Sist-
nämnde år utskickades ånyo från Sverige 500 man af
regementet och förenades med Banér, som i Juni månad
bröt upp från Torgau, när de kejserlige med allt för
stor öfvermakt omgåfvo honom, samt i Hände fart skyndade
öfver Frankfurt till Landsberg, hvarifrån han narrade den
Rrdogr fienden genom en låtsad marsch till Pohlen.
edan detta lyckats öfvergick han Odern, förenade sig
med fältmarskalk Wrangel och intog i Juli ett befästadt
läger vid Stettin. Då vinterqvarter sedermera intogos i
Hinter-Pommern, lågo östgötarne (5 kompanier, 456 man)
på Usedom. Sommaren 1638 återfinna vi dem vid Stettin
med hufvudarméen, hvars marscher i Vor-Pommern de
möjligen åtföljde, tills dess mot slutet af året qvarter in-
togos i Mecklenburg. År 1639 voro de åter i Sverige.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:09:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hisvnoarme/0170.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free