Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
225
från år 1770. Chefer för westgöta brigaden voro efter
v. Mentzer: Niklas Rappe från år 1721, Claes Göran Ro-
senstråle från år 1721, Carl Sjöblad från år 1738, Johan v.
Mentzer från år 1741, Gustaf Henrik Mannerheim från år
1747, friherre Hans Gustaf Gyllengranat från år 1758 och
Carl Fredrik von Qvillfelt från år 1769. Skånska briga-
dens chefer voro efter Bethun: Jacob Riddersven från år
1729, Johan v. Mentzer från år 1735, Josua Adlerbjelke
från år 1741, och friherre Carl Jakob Stael von Holstein
från år 1770 till år 1775. Vid denna tid (1721) orga-
niserades ännu en tredje artilleribrigad, den i Pommern,
och ställdes under befäl af en major, hvarjemte år 1734
äfven en brigad i Finland inrättades.
Cronstedt utsåg tidigt en värdig efterträdare i sin
systerson, den snillrike Augustin Ehrensvärd. Återkom-
men år 17388 till fäåderneslandet efter en resa på konti-
nenten, i och för studerandet af främmande länders in-
rättningar och förbättringar i artilleristiskt hänseende,
gjorde denne sig redan genom den rapport han ingaf om
sin resa känd såsom en framstående person. Hans första
skapelse här hemma blef år 1739 upprättandet af en
artilleriskola, under namn af kadettkompani, genom hvil-
ken nyttiga och nödvändiga inrättning artilleriofficerarne
numera kunde höjas från den låga ståndpunkt i veten-
skapligt hänseende de hittills innehaft. Hans nästa för-
slag . afsåg försök till pjesernas förkortande och derige-
nom åstadkommandet ol en betydligt större lätthet, hvari-
enom äfven gröfre kalibrar skulle kunna manövrera på
ältet, såsom fallet redan var i främmande länder. Ehuru
dessa försök, verkställda år 1741, utföllo fördelaktigt, in-
verkade likväl de lyckliga resultaten så föga på det
gamla systemets talrika anhängare, att någon förändring
i detta, ehuru önskvärd den än var, ej blef införd.
Tvärtom" började artilleriet under loppet af frihetstiden
att allt mera gå tillbaka, trots Ehrensvärds stora för-
tjenster. Personalen var oöfvad och dåligt organiserad,
under det att materielen försämrades, och till och med
Ehrensvärd sjelf framkom vid 1747 års riksdag med rit-
ningar på tyngre kanoner än de Cronstedtska, och de
blefvo antagna. År 1766 anbefalltes likval att Ehren-
svärds ritningar ej längre skulle följas, utan i stället dem,
som blifvit utgifna af sekreta utskottet, hvilka gjorde ka-
nonerna lättare än Ehrensvärds, men tyngre än Cronstedt,
1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
