- Project Runeberg -  Historiska upplysningar om svenska och norska arméernas regementer och kårer jämte flottorna /
305

(1867-1868) [MARC] Author: Harald Oscar Prytz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

305

hist.). Major Bonde sårades. Efter slaget inqvarterades
en del af arméen i Skåne, under det att en annan del
återvände till hemorten. Några regementer gingo till
Bohus län (deribland ej smålänningarne).

Då regementet den 10 September 1712 generalmön-
strades, för att föras öfver till Pommern, förde öfverste-
löjtnanten grefve Carl Gustaf Bjelke regementsbefalet.
Befäl och nummerstyrka utgjordes af 1 major, 1 re-
gementsqvartermästare, 1 adjutant, 8 ryttmästare, 31 öf-
rige officerare, 19 underofficerare, 948 korporaler och
manskap närvarande, samt 104 vakante. Hastantalet var
1094 närvarande — deraf 196 för trossdrängarnes räk-
ning — och 114 felande. Regementet var, som ofvan
är nämnt, bestämdt att mot slutet af år 1712 medfölja
den andra trupptransporten till Pommern, men, då
denna ej blef äl intog det tills vidare kantonerings-
qvarter vid småländska gränsen. Det stannade derefter
hemma i landet till år 1716, då det på våren förenades
med konungens armée i Norge, sedan denna återtågat
från Christiania. I Juli månad gick arméen åter tillbaka
"öfver gränsen. Efter Dahldorff, som 1715 stupat vid
Stresow på Riögen, blef HAns GEORG SCHMITERLÖW rege-
mentets chef 1717. Det deltog år 1718 i det andra fält-
tåget. till Norge och led, sedan belägringen af Fredriks-
hall efter konungens död blifvit upphafd, under hem-
marschen betydliga förluster genom den elakartade faält-
sjuka, som uppkommit bland trupperna genom vanvård i
den kalla och regniga väderleken sista delen af året,
äfvensom till följe af brist på drickbart vatten.

Under konung Fredrik I:s regering beklädde följan-
de personer chefsplatsen efter Schmiterlöw: friherre CARL
GUSTAF SPARRE från år 1729, CHRISTOFFER FREIDENFELT
från år 1732 till 1743, då han drunknade på vägen mel-
lan Uleåborg och Umeå, ADOLF LoRENTZ RIDDERBORG från
år 1743 och CARL HENRIK SPRENGTPORT från år 1746.

Hösten 1741 skickades 450 man af regementet öfver
till Finland. De deltogo i såväl detta som följande
årets fälttåg, ända till kapitulationen i Helsingfors den
24 Augusti 1742, efter hvilken den qvarlefvande återstoden
delade det öfriga kavalleriets öden (se lifregementets hist.).

År 1757 blef öfverstelöjtnanten vid lifdragonerna
frih. HERMAN FLEMING AF ÅIEBELITZ utnämnd till öfverste,
och sedan han år 1759 blifvit förflyttad till Nylands dra-
goner, förde frih. CLaAEs ERIK SILFVERHJELM regements-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:09:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hisvnoarme/0315.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free