Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
473 -
rusade till anfall, lyckades det svenskarnes högra briga-
der att efter en het strid drifva sina motståndare undan
till en bakom liggande skog och att sedermera i förening
med de venstra fullkomligt förstöra fiendens fotfolk, som,
kringrändt på alla sidor, dels nedgjordes dels tillfångatogs.
Sedan slagtningen blifvit vunnen, företogs ånyo belägrin-
gen af Leipzig, hvilken stad efter en månads motstånd gaf
sig den 27 November, hvarefter Torstensson, sedan han yt-
terligare en månad förunnat sina trupper hvila, uppbröt
mot Böhmen. I detta tåg, år 1643, deltog icke allenaust
den förut vid arméen befintliga afdelningen af regemen-
tet, utan kompanierna i Mecklenburg synas äfven hafva
blifvit medkommenderade. Dessutom ankom förstärkning
från Sverige s. å. På hösten återvände dalkarlarne hem
samt bevistade följande år fälttåget i Skåne (se lifrege-
mentets hist.).
Ar 1645 blef grefve GustAF ADOLF LEWENHAUPT
chef för regementet. Han efterträddes år 1648 af friherre
JOHAN ÖXENSTJERNA till EKA och Linpö, hvilken förut va-
rit öfverste för Helsinge regemente.
S. å. utgjorde 4 kompanier, hvilka under tiden blif-
vit utförde till Tyskland, garnison i Nienburg (Westfahlen).
Oxenstjernas efterträdare blef år 1650 grefve JacoB Ca-
SIMIR DE LA GARDIE och dennes år 1654 JoHAN IBORDON.
Regementet kommenderades år 1655 till Tyskland
och utgjorde der en del af den armée, som Carl X Gu-
staf samlade vid Stettin i Juli. Det medföljde sedermera på
marschen till Pohlen, hvilket lands hufvudstad gaf sig utan
motstånd åt svenskarne den 30 Augusti, samt qvarlem-
nades som garnison på något ställe i det eröfrade landet.
Då konungen, efter tåget till Krakau, mot slutet af året
återvände mot norden, förenade sig reg:tet åter med hufvud-
hären samt var denna följaktigt mot brandenburgiska kur-
fursten Fredrik Wilhelm till Königsberg. Qvarlemnade i
Preussen vid konungens afmarsch till Jaroslaw i början
af år 1656, deltogo dalkarlarne i belägringen af Marien-
burg, som föll den 28 Februari. Derefter lågo de (15 Mars
—4 April) jemte rikstygmästare Stenbocks öfrige trupper
i lägret vid Stibelau, med hvilket ändamålet var att hin-
dra tillförseln till Dantzig, samt tågade sedan jemte Sten-
bock för att möta konungen, som var på återvägen. Sedan
Carl Gustaf ankommit, öfvertog han befälet öfver Stenbocks
kår, som nu utförde åtskilliga mindre företag, tills dess
den ånyo detascherades, då den intog det befästade lägret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
