Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
348
XXIL
N:o 18. Kongl. Westmanlands Regemente.
Det stående fotfolkets historia från äldre tider är inom
Westmanland, likasom hvad fallet äfven är inom rikets
öfriga provinser, ganska oklar och saknar tillräckliga upp-
lysningar, hvilka, om de finnas, någon gång till och med
brista i fullkomlig tillförlitlighet, och det är först efter
konung Carl IX:s tillträde till regeringen som, åtminstone
hvad westmanlandsfolket betriiffar, något mera ljus börjar
sprida sig öfver händelserna.
Redan under Gustaf Wasas befrielsckrig, för att ej gå
tillbaka till ännu äldre tider, omtalas westmanlänningarne
hafva vid Bodelundsås den 29 April 1520 tillskyndat
danskarne” ett stort nederlag. Hvad del de tagit i Erik
XIV:s krigståg eller i de inre oroligheter, som föregingo
denna konungs afsättning, har författaren ej lyckats ut-
röna. Det synes likväl sannolikt, att den omkring 400
man starka fännika, som fanns inom provinsen, varit ko-
nung Erik trogen. Under konung Johans regering och i
det ryska kriget räknade den till en början öfver 500 man,
hvilken siffra likväl snart betydligt hopsmälte. Fännikan
stod under beftäl af OlufJonsson, samt synes hafva utgjort
en del af Narvas garnison; den förlades sedermera, mellan
2 och 300 man stark, till större delen till norra Finland.
Provinsens fotfolk hyllade sig troligen, i motsats mot rytteriet,
till hertig Carl under det inbördes kriget år 1598, men om-
nämnes ej vid något särskilt krigsföretag, om ej vid ett
tåg mot Uplands ryttare, för att hindra dessa från att
framtränga till förening med konungen. TI detta tåg del-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
