Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Senhöstsolen var redan stadd på nedgång, då
han hittade sin sönderbråkade kropp nedanför
ribacken. Först kom det blott som ett svagt
medvetande i det ena ögat, han märkte att det
flammade rött någonstädes. Var det aftonsken
som låg där borta över ritaket, eller satt allt
det röda i hans eget öga? Också mellan
trädstammarna flöt det som idel blod i luften.
Småningom började han röra händerna. Han
trevade och kände på sig själv. Det var nog
han i alla fall. Men förfärligt värkte det i
kroppen. I huvudet satt som en stor sten, den sjöng
och surrade oupphörligt. Och byxan var
fast-klistrad över ett ställe där det brände — nu
mindes han Kalles bajonett.
Han knöt nävarna, bet ihop tänderna och
reste sig mödosamt. Ingen syntes till.
Barhuvad och sönderriven Iinkade han
hemåt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
