- Project Runeberg -  Onni Kokko. Berättelse /
129

(1920) [MARC] Author: Jarl Hemmer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Långt borta ur det tjocka, tumlande
mörkret trängde ett svagt eldsken, dämpat som
genom en säck. Det krympte hastigt ned, blev
litet som en snölykta och försvann. Men med
ens flammade det upp igen, stort och klart så
man kunde se yrsnön strimma fram som mörka
streck mot skenet. Det var på stranden
mittemot.

— Aha, sade Lehtinen, de gossarna tar
saken så där! Men hur i helvete får de elden att
brinna? I det här vädret!

— Jag tror de häller petroleum över brasan
varannan minut, svarade vaktposten.

— Jaså. Eftersom det går så glatt till där
borta, så tror jag vi lugnt kan snedda över sjön.
Hej, bomb-Kokko, vi ska resa igen!

De styrde ut över isen, med eldskenet snett
framför sig. Nu var det sidovind, och ena örat
packade sig fullt av snö, som körde piskande mot
kinden. Där borta smälte eldskenet ner som
förut och flammade åter upp med bestämda
mellanrum. Lehtinen sade: ,

— Vi måste akta oss att komma för nära
brasan deras. Man vet ju aldrig hur .mycket

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:22:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hjonnikokk/0131.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free