- Project Runeberg -  Onni Kokko. Berättelse /
157

(1920) [MARC] Author: Jarl Hemmer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

att han inte kunde röra sig och inte tala ett ord,
och lian visste att det dessutom var för sent för
allt sådant. Morbror Isak skulle bara ha vänt
huvudet bort, det sade hans ögon.

Ljuset från lampan blev allt svagare. Lågan
kröp ned i veken och började tyna bort i ett
hastigt, gult blinkande. Oljan höll på att taga
slut.

Onni tänkte:

— En enda mänska fanns det där hemma som
jag höll av. Och nu sitter vi igen i samma stuga,
men vi har det inte just glatt tillsammans...
En enda var det som jag kunde tala med, men
nu kan jag inte heller tala med honom ...

Han satt och såg hur lamplågan höll på att
slockna, och han tyckte att allt förstånd i
världen slocknade med.

Nu blinkade lågan upp för sista gången och
blev borta. Men han gjorde icke en rörelse att
fylla på lampan ur oljehinken som stod bredvid
honom på golvet. Han väntade mörkret som
en befriare, han hoppades att ögonen där borta
ej skulle förmå tränga igenom det och bränna
honom som förr.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:22:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hjonnikokk/0159.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free