Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det var underligt sakta och lugnt som
kaptenen svarade:
— Kära bror, det är just det konstiga att
jag inte vidare hatar någon. Man går med sitt
hat och alla sina åsikter i kroppen ... man går
tills man går i bitar. Jäg vet att jag har varit
en stark och hård människa. Jag har
galopperat på allt längre in i min tillvaro utan att blinka.
Men det finns någonstans där inne i varje existens
en hemlig punkt, där allting upplöser sig. Det är
farligt att trampa på den punkten. Då blir allt
så obeskrivligt likgiltigt, och att längre orka
hata kan det inte bli tal om. Man har
genomskådat hela det äckliga spelet. Det finns kvar
bara ett enda ord i språket för allt som sker:
misstag! Man har fått starkare syn med ens och
blivit vis. Men den visdomen duger till
ingenting, sådant som livet nu engång är. Den är så
obeskrivligt trött att den hör ihop med döden ...
och att man helst rymmer undan den, om man
ännu råkar leva... Den punkten finns nog i
varje liv. De flesta får väl frid med detsamma de
hinner den, men somliga råkar trampa på den
för tidigt och måste ännu fortsätta en bit här
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
