Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
socialpolitiker, lägger på det arvsteoretiska området i
dagen saint simonistiska strävanden. Sina förslag
angående förhållandet mellan man och kvinna
samt barnförsäkring betraktar han vara av så
grundläggande natur, att han tror sig därmed ha
trängt djupare än “något hittills i Frankrike,
England eller Tyskland publicerat system, även det
mäst socialistiska”. G. Swederus, en
utomordentligt produktiv författare, är de fattiges specielle
sakförare. Han beskrifver i ett omfattande värk
fattigdomens väsen, stående här icke efter vare
sig Engels i hans framställning av den engelska
arbetarklassens belägenhet vid ifrågavarande
tidpunkt eller Buret i hans framställning av de
arbetande klasserna i Frankrike och England — Burets
arbete utkom 1840, Engels’ 1845, Swederus’ 1847.
Han förklarar i likhet med den franska socialismen,
som då var tongivande i Europa och som
Swederus fullständigt behärskar, arbetets frigörelse
vara “tidens egentliga fråga”.
Man läser och studerar den franska socialismen
uppenbarligen i original, i första hand,
omedelbart i de franska socialisternas egna arbeten, vilka
bli rätt utförligt refererade även av en
frihandelsliberal professor i Lund, Lundell, i ett av honom
1846 utgivet arbete “Hantverksskrån, näringsfrihet
och arbetets organisation”. Något senare blir
ävenledes Proudhons statslära föremål för
granskning av en annan Lunda-professor A. Nyblaeus i
hans 1864 utgivna arbete “Om statsmaktens grund
och väsende”, som särskilt å titelbladet anges
som en “historisk-kritisk betraktelse med
anledning av Proudhons skrift Les Confessions d’un
révolutionnaire”. En svensk professor, som
befattar sig med Proudhon, den snillrike självlärde
förre typografen! Är det inte något oerhört?
Vår inhemska press, både den liberala och den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
