- Project Runeberg -  Socialismen i Sverige 1770-1886. Bidrag till socialismens svenska historia i fyra fristående avdelningar /
9

(1913) [MARC] Author: Gustaf Henriksson Holmberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

gamla förfallna världen . . . De som söka att undertrycka
eller utrota den äro vår tids fariseer och skriftlärde. De
äro av ödet bestämda att genom sitt oförstånd befordra
utvecklingen och utspridningen av det nya världshistoriska
livet och ljuset . . .“

Kommunismen, sådan den av Cabet framställes,
blir in på 50-talet även ännu föremål för föredrag
och diskussioner i Stockholms arbetarförening.
Men under 60-talet blir det alldeles tyst om allt
vad socialism heter.

Med de nya stora händelserna i början av
70-talet — fransk-tyska kriget, Paris-kommunens fall,
arbetar-internationalens upplösning o. s. v. blir
allmänheten åter påmind om socialismen.

Man tror sig ha upptäckt att
arbetar-internationalen haft försänkningar i landet och mottagit
direkt understöd härifrån, att det således skulle
ha funnits i Sverge en sektion av denna
arbetarnas internationella organisation; arbetsinställningar,
som då enstaka förekommo här, sättas i
förbindelse därmed. K. Fr. Bergstedt, under olika
perioder av sin levnad språkforskare,
universitetslärare, redaktör för Aftonbladet, även betitlad
brukspatron, hade 1871 börjat utgiva en litterär
och politisk veckoskrift “Samtiden”, som med stort
intresse ägnar tidens sociala rörelser sin
uppmärksamhet, för att icke säga bevågenhet. I
tidskriftens två första årgångar 1871 och 72 lämnar
Bergstedt, vilken säges ha varit tidskriftens ende
skribent, en utförlig framställning av
Internationalen, dess organisering, kongresser och
kongressbeslut. Marx, som nämnes, så vitt vi kunnat finna,
för första gången i svensk litteratur år 1848 av
Bergman i hans samma år utgivna ekonomiska
skrift i den sociala frågan, men blott i
förbigående och på ett enda ställe, blir av Bergstedt
föremål för ett ingående sympatiskt omnämnande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:35:44 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/holmsosv/0008.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free