Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Samhälls-utopi och om utopism i allmänhet - Tre svenska samhällsutopier och En svensk äktenskapsutopi - Philippinien—Petrea
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
efter att en tid ha varit bl. a. rektor vid Nya
elementarskolan i Stockholm. Under det att
Bergeström framför allt hävdar etikens krav och i tidens
smak predikar ett rätt leverne, lämnar Rådberg
egentligen endast ett slags reseskildring ungefär
som en turist skildrar det främmande land han
besöker och studerar. Författaren presenterar sig
som landsflykting från Sverge, där han “som kättare
förföljdes på det häftigaste av en annars ädelsinnad
biskop”. Efter många irrfärder och äventyr till lands
och vatten hamnar han på sätt förut nämnts i
Friedland, varest han finner sitt samhällsideal, som
“kunde vara mer värkligt, om människorna voro
mera — människor“. Men ack! En kyss “så ljuv,
så tjusande himmelsk” av den ädla furstinnan i
Manheim försätter honom åter i värkligheten. Hans
drömbild viker från honom, och han är åter i sitt
fattiga komministertjäll i Vänersborg. “Jag drömde
fast det icke allt var dröm” är mottot på hans
bok, hämtat från Byron. Men för att av
drömbilden göra ett stycke värklighet har han, berättar
han i sitt förord till sin samhällsfantasi, “ej tvekat
att däri inlägga allt vad som utan fara för
missförstånd och förkättring låter sig framställas av
mina vakna samhällsidéer”. Även har han tagit
värkliga personer till modell utan att han “trott
sig böra närmare karaktärisera” dem. Osannolikt
är det därför icke att den för sin storartade
värksamhet för negerslaveriets bekämpande i senare
hälvten av 1700-talet världsbekante f.
överdirektören C. B. Wadström i ett och annat givit
Rådberg impulser. Wadström, som i sällskap med
de bekanta naturforskarna Sparrman och K. A.
Arrhenius hade företagit resor till Afrikas kust
för att utse och undersöka lämpliga platser för
sina koloniseringsplatser, enligt vilka negrerna
skulle fästas vid jorden som fria jordbrukare och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
