Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Samhälls-utopi och om utopism i allmänhet - Tre svenska samhällsutopier och En svensk äktenskapsutopi - Philippinien—Petrea
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Rådberg är till hela sin samhällsåskådning
frimuraren. Friedlands statsförbund önskar han
fördenskull så småningom omdanat till en
“Friedlandsorden“, som skall vara Friedlandsförbundets högsta
andliga ledare och överhet ungefär som katolska
kyrkans överherrskap nu över den romerska staten.
Endast “mästarnas“ lilla utvalda klass lever i
egendomsgemenskap som “en följd av medlemmarnas
utvecklingsgrad, åsikter och bildning“, på sätt och
vis alltså en variation på de två högre stånden i
Platos idealstat, varest de styrande och krigarna
såsom stånd bo gemensamt samt med gemensamt
hushåll, under det att det tredje “närande“ eller
“förvärvsidkande“ privata ståndet,
“näringsklassen“, folkets stora massa, ägnar sig åt
förvärvsvärksamhet under ständigt förmynderskap av
överheten.
I Rådbergs samhällsutopi är all samhällskritik
uteslutet, medan samhällskritiken hos Bergeström
däremot intar ett stort rum; och förfar Bergeström
i denna sin kritik rent socialistiskt. Kan “den
kapitalistiska utsugningen“ överhuvudtaget utsättas
för en strängare kritik än den vi nyss sett
Bergeström prestera? Rådberg går nästan helt och
hållet upp i beskrivning av konst och vetenskap
samt i skildringar av “bildningsklassens“
societetsliv i Friedland. Om “näringsklassen“ —
Friedlands andra stora samhällsklass — få vi helt
summariskt veta icke stort mera än att tjänarna i
Friedland komma i åtnjutande av en human
behandling samt att ingen behöver “gå under
slavoket“, tack vare en högt utvecklad maskinteknik
i industrin och odlingsmetodernas ständiga
förbättring i jordbruket. “Allt jordbrukande och
dagsvärkande, som ej påkallas av nöden, upphör
med middagsmåltiden.“
Bergeström åsyftade tydligen med sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
