Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Politisk socialism - Patriotismen under debatt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
betala jordbrukarens möda. — Allt egande av jord som man
icke själv förvärvat eller brukar är en inkräktning på
människornas allmänna rätt, och då denna inkräktning blev tillåten
lades första fjättran på friheten och den första som vågade
säga: ’denna jorden som jag dock själv icke förvärvat eller
kan bearbeta är min och eho som här vill arbeta och föda
sig skall vara min slav, min tjänare eller skattdragare’, han
var den första våldsvärkaren, den första tyrann (man märker
här Rousseaus inflytande, G. H. H.), och detta lilla tyranni
är grund och urbild till allt det tyranni och välde, som i
stort trycker människosläktet. — Sedan städer uppkommo,
där de skulle bo tillsammans, vilkas rörelse fordrar flera
händer, blev en ny eganderätt, nämligen boningsplats. En
var stadsborgare borde då ega tomt tillräcklig för ett hus
proportionerad efter hans rörelse. Men när någon kunde
säga sig egare av det hus han icke själv förvärvat eller mera
tomt än dess rörelse fordrar, blev han en inkräktare av
människors allmänna rätt.“
“Friheten existerar“, sager han med avseende speciellt på
arv och bärnauppfostran, “icke, där man 1:o) kan göra
inkräktningar på den allmänna eganderätten och 2:o) dar man
kan transportera på barn eller arvtagare sin förvärvning och
därigenom i födslen göra barn genast till herrar eller sätta dem
i stand att utan eget arbete leva. Det allmänna bör vara
allas moder och alla barn vara statens. Alla barn böra få
sadan uppfostran, som utvecklar deras infödda böjelser och
förmögenheter, men ock allt arv tillfalla staten och därav
icke tillkomma vart mer än så mycket jord envar kan sköta
med därtill nödigt inventarium eller ock hus och tomt efter
det näringsyrke, som barnet väljer. Var en människa kan
da i ett sådant samhälle med sitt egna arbete bliva rik för
sin egen del och sitt egna njutande utan att skada friheten,
som fordrar att ingen födes rikare än den andra. Den
allmänna modern bör utstyra alla sina barn lika.“
Om möjligt ännu mer visar Lejonanker sig som
son av den franska revolutionen i följande
utveckling av privilegiernas uppkomst och
frihetsfientlighet:
“När man tillstadde exklusiva rättigheter till vissa yrken
och näringsgrenar, varigenom andra hugade avhöllos från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
