Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Ekonomisk socialism - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
själens och kroppens nöd från människosläktet
ligga förborgad i falangstären”. Men redan ett
par kapitel senare tänker hon icke mera på någon
falangstär. Hon har nu fått nya intressen till
“utrotande av själens och kroppens nöd“.
Almquist saknar fast grund och kastas därför i sina
sociala intressen hit och dit. Själv förklarar han
att han, såsom man hade tagit till vana, icke får
göras identisk med någon av de personer han
låter uppträda i sina sociala romaner, ehuru, måste
han tillstå, “det ej kan och behöver bestridas att
var och en av dem varmt uttalar någon sida
som säkert Almquist — Almquist talar i
“Monografin” om sig själv i tredje person — på ett
eller annat sätt intresserar sig för” (Monografin,
s. 282). Det är emellertid icke alltid så lätt att
avgöra vilka dessa sidor tilläventyrs kunna vara.
Almquist var en rätt slingrig och lös karaktär,
vilken, som vi nyss sågo, ömsom kastade ut teorier,
ömsom tog dem tillbaka, då han icke rent
förnekade dem vara hans, allt eftersom han från
motståndarhåll ansattes. Och motståndare och
fiender hade han i legio, både de fegaste och de
gemenaste som gärna tänkas kan. Han var en
mycket olycklig människa, därtill ett geni.
Av de få sociala förslag han gör är förutom
förhållandet mellan mannen och kvinnan förslaget
rörande avhjälpandet av de fördärvliga sociala
följderna av den privata eganderätten medelst
“en förändring av arvssättet” tvivelsutan ett av
de märkligaste. Han står här under direkt
inflytande av saint simonismen, vars grundtema just
är den privata arvsrättens förkastlighet.
Sin ställning till egendomsfrågan sammanfattar
han sålunda:
“Till eganderätten hör att var och en under sin livstid
skall kunna styra och ställa med sitt efter behag. Men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
