Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Ekonomisk socialism - Första ansats till svensk arbetaropinion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kommunismen påstår att ingen inom ett samhälle har
rätt till överflödet, så länge var och en inom samma
samhälle icke eger det nödvändiga. Den fordrar att var och
en arbetar för det allmänna i mån av sina krafter och sin
skicklighet och att var och en tilldelas däremot vad han
behöver. Den anser varje arbetsgren såsom ett ämbete och
varje ämbete såsom en arbetsgren. Naturen har skapat oss
alla jorden till ett paradis. Varför vill man nödvändigt göra
en himmel och ett helvete därav? En himmel för några få
och ett helvete för de övriga. En lära, som vill taga bort
detta helvete, måste förnämligast tilldraga sig de arbetande
klasserna. Om icke den näringsgren uppstått att på laglig
väg leva av andras svett och möda, om ej slaveriet under
pänningaristokratin uppstått, så hade troligen icke häller
någon kommunistisk idé uppkommit. Nu, då kristendomen
med munnen så väldigt predikas, huru ha ej de fornkristliga
moraliska begreppen urartat. Se vi ej ofta de förnämsta
platser i samhället intagas av personer utan allt sinne för
medborgerlighet, endast åsyftande att samla en stor egen
förmögenhet? Se vi ej ofta att stort anseende gives åt
ockraren, som efter min mening är den onyttigaste och
skadligaste medlem i samhället?
Ignells föredrag om kommunismen ger även
anledning till en tidningspolemik genom en rad
insändare bl. a. i Aftonbladet. I ett nummer av
denna tidning för den 19 juli 1847 bemöter Ignell
en av dessa insändare, vilken han ger vitsordet
att vara “den förste som på ett lugnt och oväldigt
sätt sökt beriktiga och upptaga till vidare
bearbetning något utlåtande av honom“. Annars hade
han för föredraget och eljes i tryck uttalade tankar
“mästadels blivit i allmänna ordalag antingen
smädad eller berömd”. Insändaren i fråga säger
sig ha tagit till orda utan att därför vilja anses
som kommunist i “detta ords vanliga mening”
särskildt med anledning av att Aftonbladet hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
