Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Ekonomisk socialism - Första ansats till svensk arbetaropinion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
han ivrigt agiterar. Landshövdingen i Jönköping,
i vilken stad Sandvall var ofördelaktigt känd sedan
sin värksamhet som kamrer vid Smålands
privatbank, varnar i en allmän kungörelse länets
allmänhet att prenumerera på nämnda tidning, som
enligt landshövdingeämbetets mening “vore fientlig
ej allenast mot landets regeringssätt utan även
mot det samhällstillstånd som är“. Länsstyrelsen
hoppas genom sin hövding att folkskollärarna icke
måtte förnedra sin vackra bestämmelse som folkets
uppfostrare genom att bli “skadliga
tidningsskrivares och folkledares hantlangare, förgifta
samhällsfriden och draga ofärd över samtida och
kommande släkten”. Även erinras om huruledes “den
hederliga Wärmlandsallmogen med förakt avvisat
Thranes försök att där i landet vinna medhållare
och anhängare”[1].
Polismästaren i Stockholm söker öva tryck på
därvarande arbetarförenings sammankomster genom
att, då han icke egde befogenhet att förbjuda
dem, ge sin önskan tillkänna att föreningens
allmänna sammankomster, vid vilka enligt statuterna
diskussioner och föredrag anordnas, icke vidare
skulle hållas. När polismästarens skrivelse den
17 mars samma år föreningen hade bildats kom
till behandling, hade en arbetare vid namn Bauhahn,
tysk till börden, hållit ett “med mycket bifall“
mottaget anförande angående “den splittring man
sökte att uppväcka genom att injaga förskräckelse
hos de förmögnare klasserna för de nybörjade
rörelserna bland arbetarna.” Arbetaren borde
tillbakavisa alla dessa beskyllningar genom allvar och
värdighet och genom att visa att han endast ville
utöva en rätt som ingen kunde fråntaga honom,
“den att i kärlekens och broderlighetens namn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
