Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Ekonomisk socialism - Första ansats till svensk arbetaropinion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i anledning av att, såsom hon säger i sin anmälan,
“de större oppositionstidningarna försjunkit i en
matt undfallenhet för viljorna på samhällets höjder”,
men som dock icke kunde hålla sig uppe längre
än till den 16 juli påföljande år, tycker att det
inom föreningen talades för mycket och uträttades
för litet. I sitt nummer för den 26 febr. 1851
låter hon föreningen förstå att “om den skall få
någon betydelse, bör den icke uppträda såsom
docerande och ävlas om inträde i bildningscirkeln,
där hovorganen är(o) själen i massan”[1].
“Av munväder är“, fortsätter tidningen, “landet nog fullt,
till och med av bara riksdagens... Då föreningen vet vad
den vill och detta gillas av allmänna omdömet, har
Arbetarföreningen hunnit nog långt på vetandets väg.
Arbetarföreningen bör förnämligast räkna på den fysiska kraften
och huru många knytnävar den kan uppställa. Att använda
styrkan klokt och mäktigt bör vara föreningens studium,
men aldrig att bilda prästerskapet... Ledamöterna i
föreningen böra mindre vinnlägga sig om konsten att hålla tal
än att föra vapen, barrikadera o. dyl. Kan Arbetarföreningen
(i Stockholm) bilda ett nationalgarde, bestående av järnbärare,
spanmålsbärare, sjömän, arbetare av andra klasser etc. till
tusen man, så blir föreningen respektabel. — Utan
arbetarföreningars värkställande kraft hade Frankrike nu icke varit
republik.”
Vad föreningen själv tänkte om “Rätt och
Sannings” ifrågavarande artikel om arbetarföreningen,
därom blev ingenting försport. Men myndigheterna
funno artikeln innebära uppmaning till myteri och
uppror och åtal väcktes mot tidningen därför.
Juryn förklarade den skyldig och ansvarige
utgivaren dömdes till fyra månaders fästning. Som
tidningens senast anmälda utgivare stod
bokbinderigesällen F. Th. Dahlgren; de två föregående hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
