Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Ekonomisk socialism - Första ansats till svensk arbetaropinion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
emigrationsfrågan, i vilken en som sådan titulerad arbetare
deltog. Svenska arbetaren prisades för det den slagit
in på associationens väg i stället för som i England
på sträjk- och den trade-unionistiska vägen.
Mötets bestyrelse hade utgjorts av C. E.
Ljungberg, föreståndaren för Stockholms slöjdskola
kapten Björkman, folkskoleinspektören C. J.
Meijerberg, kapten Mankell, skräddarmästaren J. U.
Söderstedt (förutnämnde skrädderiarbetaren), Adolf
Hedin, lärftskramhandlare Ditzinger samt E. G.
Sundberg, bestyrelsens sekreterare.
Det andra nordiska arbetarmötet beslöts skola
hållas i Köpenhamn sommaren 1873, men kom
aldrig till stånd. Komiterade, tre från vartdera
av de tre länderna, vilka utsågos vid det första mötet
för detsammas anordnande “hörde ej av sig, om
den upplöst sig själv eller ännu i all tysthet arbetar
på planen för det nya mötet är obekant” heter
det i de utgivna förhandlingarna vid första svenska
“arbetarmötet” i Stockholm 16—19 juli 1879.
Inhemska s. k. arbetarmöten hållas i Stockholm
1879, i Norrköping 1882, i Örebro 1886, i
Stockholm 1890. Å detta möte beslöts omlägga de
hittillsvarande “arbetarmötena” till “social-politiska
kongresser”. Och skulle den första social-politiska
kongressen ega rum i Göteborg 1893, så vitt
oförutsedda hinder ej inträffade. Sådana förhinder
måtte ha inställt sig, ty någon kongress i angivna
syfte blev aldrig kungjord.
De värkliga arbetarmötena, där arbetarna själva
infinna sig och besluta om sina egna
klassangelägenheter, sammanfalla med socialdemokratins intåg
i landet kring mitten av 1880-talet. Fackföreningar,
som då finnas, börja åter få en socialistisk
anstrykning i likhet med Stockholms arbetarförening
under dess första organisationsår. När August
Palm börjar 1881 i Stockholm sin agitation, är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
