Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Ekonomisk socialism - Saint simonismen i Sverge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
”Den riktning i socialt avseende som denna tidskrift
kommer att följa, blir varken den så kallade kommunismen eller
den orätt förstådda socialismen, vilka under större eller
mindre inskränkning av den individuella friheten och
familjebanden underkasta samhället en mer eller mindre utsträckt,
men i själva värket lika tryckande hierarkisk styrelseform som
enväldet. “
Det var för övrigt mycket vanligt att stämpla
allt politiskt nytt som “saint simonistiskt”, när
denna rörelse var på modet, som allt “jakobinskt”,
då jakobinismen var som mäst modärn.
Förutnämnde kapten Anders Lindeberg utpekas även
som saint simonist av B. v. Beskow i dennes
arbete “Har Sverge publicitet och publicister”
(II: 124, 1839), ehuru liberal av den franska
revolutionära riktningen.
I ett den 3 september 1832 till sina
prenumeranter ställt cirkulär anför “Medborgaren” som
skäl för sitt upphörande “oväntade svårigheter
att finna någon i huvudstaden boende person med
det oberoende och de tänkesätt som under
närvarande förhållanden erfordras för att åtaga sig
det juridiska ansvaret för tidningen”. Och då
Hjerta “icke kan anmoda någon i landsorten boende
att åtaga sig sådant ansvar på en tid, då den
myndighet, som har att vaka över tryckpressen,
genom oupphörliga åtal jäktar och besvärar
tidningens utgivare”, samt då han “icke förmår att
genom betalning förskaffa sig en sådan
ansvarighet, enär vida betydligare anbud säkert genast
skulle undandraga honom densamma”, ser han sig
“nödsakad att tillkännagiva det jag ej kan
fortsätta tidningens utgivande”.
Inblandning av Hjertas dåliga privata ekonomi,
såsom tal om hans spelskulder o. dyl., i samband
med tidningens upphörande och Hjertas
publicistiska värksamhet, kan möjligen passa
sensationella skribenter och journalistiska dagsländor,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
