Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Vår enda socialistiska tänkare och teoretiker med eget system Nils Herman Quiding — den svenska underklassens historieskrivare - Rättssocialismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
till privategendom och statuerar i stället en alla
människors medfödda rätt till delaktighet i naturen och
i de materiella existensvillkoren, vilket är möjligt
endast därigenom att arbetsmedlen bli gemensam
egendom eller, som uttrycket även lyder,
socialiseras. Menger uppställer fördenskull en långt
gående kommunistisk samhällsordning.
Av Menger tydligen påvärkad, intar G. F. Steffen
hos oss en rätts-socialistisk ståndpunkt till höger
om Menger, sålunda högerståndpunkt. Socialismen
definieras av honom som “den ekonomiska
rättsordning, den anordning av egendomsrätten och
den reglering av ekonomisk maktutövning i
samhället som omöjliggör att någon enda medborgare
blir utesluten från andel uti egendom och andel
uti ekonomisk makt, när folkhushållningen är
organiserad enligt arbetsdelningens, stordriftens och
storkapitalismens system”. (Sociala studier, XIII,
s. 125).
Mengers andliga släktskap med Quiding är
slående både vad beträffar åsikter i allmänhet och
grundtankar i synnerhet. Allt vad Menger,
folkpolitikens teoretiska mästare, säger om familje-
och släktintressena, om domstolarna och om
juristerna som skrå; om kyrkan, prästlisten och
den “kristna” moralen; om den konservativa
rättsskolan och dess män; om regeringsformerna m. m.
m. m. är ända till uttryckssättet så i
överensstämmelse med vad Quiding uttalar i dessa stycken
att en någorlunda uppmärksam och intresserad
läsare av dem bägge näppeligen skall kunna undgå
att lägga märke därtill. Rättssynpunkterna i
allmänhet äro också hos dessa båda desamma rörande
våld, makt och rätt. Organisationsförslagen
sammanfalla i somliga, divergera i andra avseenden,
beroende på deras olika uppfattning om staten
och om lagars befogenhet att inskrida i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
