Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ä0
vinterdvalan blifvit nästan ljusskygga, strålar nu
Odens öga» utan återvändo: dagen öfvergår omärk-
bart i natten, ja ljusstyrkan är nästan densamma
hela dygnet om vid midsommartid.
Till det yttre skiljer sig Kalix" allmoge ej syn-
nerligen från södra Sveriges. En och annan egen-
domlighet torde dock förefinnas.
Af skodon brukas två slag — utom de s. k.
svartskorna, hvarmed menas de stöflar och resårskor,
som ju allmänt begagnas söder ut, men hvilka här
användas ytterst sällan och då endast vid högtid-
ligare tillfällen, såsom kyrkobesök, begratningar 0.
dyl. — nämligen: 1:0) Kängskostöflar, långa, vanligen
öfver knäet gående stöflar af mjukt skinn, ofta
osvärtade, å& hvilka foten liknar — om jag så må
säga — en däckad ökstock med något spetsig för,
d. v. s. fotens undre yta är flat utan klack och tå-
delen slutar framtill i en uppstående spets. De iäro
absolut vattentäta, lätta att gå med samt synner-
ligen ändamålsenliga vid skidlöpning. De stoppas
med hö och blifva därigenom om vintern ytterst
varma. För att hindra de mjuka skaften att glida
ned, omlindas benet antingen strax ofvan eller nedom
knäct med breda, vanligen mångfärgade band, hvilka
ge skodonen ett trefligt utseende. 2:0) Bandskor,
hvilka väl likna de föregående till fotens utseende
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
