Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
icke smälta allt det myckna och olikartade, som
han fått till lifs, han hade ständiga uppstötningar,
hvarvid allt det osmältbara och förskämda, som
han förtärt, kom åter, kväljande och äcklande
honom. Han fick samma afsmak för böcker, som en
öfvermätt menniska för ett dukadt bord. Så
kastade han böckerna ifrån sig, och såg sig med
misströstan om efter något, hvarpå han kunde
använda sina krafter. Han sökte utan ifver, med en
förutfattad öfvertygelse, att han icke skulle finna
något, — och han fann intet.
Han hade vid denna tid aflagt sin
mogenhetsexamen och begaf sig till Upsala, utan något
be-stämdt mål för studier. Här började han författa.
Han gjorde en mängd utkast, som han aldrig
utförde; han kände sig värmd och intagen af en idé
i samma stund, som han undfick den, men så snart
han försökte utveckla den, gifva den form,
förlorade den allt intresse för honom, och han kastade
den ifrån sig med misströstan. Hans kritik vände
sig mot honom sjelf och, blef så hans olycka, en
fiende, som bekämpade honom med ..hans egna
vapen, slog honom i hans eget läger. ..
Denna tid var kanske den olyckligaste i hans
lif. Den sista resten af illusioner förstördes och
förstördes af honom sjelf. Det var en tid af
ständig inre strid, — strid mellan en lifsuppgift, som
låg stor och härlig för hans tanke, och en
förmåga, som han sjelf skonlöst kriticerade och
förkastade. Den kvarlemnade i hans sinne ett sår,
som väl tiden sedermera tycktes hafva läkt, —
men som ibland af en eller annan anledning gick
upp igen och sved.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
