Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skönheter, gick in vid teatern och försvann snart
i landsorten; — sjelf måste han se sig om efter
en brödbit. Då erbjöd sig en plats vid samma
garfveri, som hans fader hade egt, — och så blef
den affär, hvarpå denne kommit upp, och som
han till sin olycka öfvergifvit, en räddningsplanka
för sonen.
Men med lugnet återkom också den förra
slappheten. Det verksamhetsfält, som han kastat
sig in på, tilltalade honom icke. Han höll fast
vid det af nödtvång, men den tanken att göra
mer af det än en födkrok, föll holiom aldrig in.
Att han blef delegare i affären var icke ett verk
af honom sjelf, utan af omständigheterna.
Volmer hade aldrig, icke ens i sin tidigaste
ungdom, varit kär, åtminstone i detta ords vanliga
bemärkelse. Detta tillstånd hade alltid tett sig för
honom från den komiska sidan, — och hans motvilja
för att synas löjlig var så stor, att den förkväfde alla
erotiska känslor hos honom. Icke som skulle han
hafva fört ett fullkomligt dygdigt lif; han hade
haft flere förbindelser, och alltid med kvinnor,
som stodo under honom i bildning och
samhällsställning, men dessa förbindelser hade haft en
uteslutande praktisk natur, och han hade aldrig vetat,
hvad svärmeri vill säga.
Hans principal hade en dotter, en af dessa
stilla, fridsamma kvinnor, som vanligen äro så
tilltalande för den manliga känslan. Volmer såg henne
ofta, vande sig så småningom vid henne, såsom
man vänjer sig vid en möbel i sitt rum, och slutade
med att fatta en liknande tillgifvenhet för henne.
Han å sin sida hade blifvit ett föremål för alla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
