Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hans röst som en smekning — på samma gång
som en fara, den hon borde undfly. Men hon
förmådde icke resa sig. Endast då och då, när
hans stämma tystnade, skakade hon mekaniskt på
hufvudet, ledd af en svag motståndsdrift.
Han talade om sin kärlek, om den passion,
som bemäktigat sig honom, och som han icke längre
kunde motstå. Han bemötte alla de invändningar,
som han läste i hennes stumma nekande, han
ned-ref hela den mur af fördomar, som reste sig
mellan dem, blottande all dess tomma ihålighet,
predikande en kärlekens religion, som han icke sjelf
trodde på.
Hon endast skakade på hufvudet med en
för-tviflad envishet.
Detta tysta, passiva motstånd uppretade
honom, som om han kämpat med en osynlig fiende.
Han talade om sitt förfelade lif, sina kväfda
föresatser, denna lifsuppgift, som han skjutit ifrån
sig, men icke kunnat tillintetgöra. Hon hade åter
väckt allt detta till lif hos honom, vid hennes sida
kunde det ännu blifva verklighet, men om hon
öfvergaf honom, vore allt förloradt.
Och hela tiden hade han det medvetandet,
att allt detta var idel förevändningar, tomma
inbill-ningsfoster,som han icke sjelf trodde på, att det enda
sanna och verkliga var hans begär att ega henne,
att tillfredställa den passion, som kokade inom
honom. Och ändå fortsatte han att tala, allt ifrigare,
allt mera påträngande.
Signe kände, hur hennes motståndskraft gaf
vika. Med en sista ansträngning reste hon sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
