Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Han gick fram till sängen. På örongåttet
hvilade Signes bleka, liksom utsugna ansigte.
Hennes ögon voro slutna, läpparne darrade
konvulsiviskt, och håret klibbade fast vid den
svettiga pannan.
»Hur är det med dig, Signe?»
Hon öppnade ögonen och mötte mannens
mörka, bekymrade blick. Hennes mun drog sig
till ett svagt, bittert leende.
»Ahjo, — så der! Men jag trodde inte, att
jag skulle gå igenom det.»
Brunner plockade nervöst på täcket. Det
var tyst en stund, derefter frågade han med
ansträngning.
»Är det, — är det en ? /
»Det är en gosse!» inföll det långa
fruntimret. »Se en sådan dugtig liten krabat!»
fortsatte hon, i det hon sträckte fram mot honom
ett litet bylte, hvarur ett rödt. ännu formlöst
ansigte stack fram.
»Skall hange’ sin pappa en kyss, nu, hva’?»
Brunner lutade sig ner öfver det lilla
ansig-tet, men hans läppar berörde det icke. Då han
åter reste sig upp, mötte han Signes blick.
Liksom tvenne medbrottslingar sågo de hastigt bort
från h varand ra.
Men då sträckte Signe matt upp armarna
och sade: »Låt mig få honom!»
Barnet lades bredvid henne. Hon tryckte
det intill sig med bitter ömhet, kysste det, och
hviskade i dess öra, ohörbart för de andra.
»Stackars lilla kräk, — du rår inte för det!
Älskling, — älskling!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
