Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de första åren, och på detta lefde hon
hufvud-sakligen under mellantiderna.
Åren gingo, Erik växte upp, och Signe
började åldras. Han slutade skolan, och det blef
fråga om hans framtid. Signe hade aldrig tänkt
klart liärpå- Det endast stod bestämdt för
henne, att han icke fick bli prest, icke studerad
prest. Hon hade i fantasien sett honom som en
mägtig, men sväfvande dimfigur, något liknande
en apostel, en reformator, något af en Moses, en
David, kanske äfven en Jesus. Hon hade sett
honom tala stränga, väckande ord till en försoffad
mensklighet, skrämmande upp den ur sin dvala
med lagens obevekliga fordringar, med de eviga
straffens förfärliga hotelser, återupprättande
Gudsriket på jorden. I denna drömgestalt af sin son
hade hon samlat alla de förhoppningar, hon en
gång gjort sig om sitt eget lif, men som aldrig
blifvit förverkligade; all den storhet, den ära
och ryktbarhet, som hos henne krympt samman
till en undangömd, hvardaglig litenhet, hade hon
öfverflyttat på denna gestalt; alla de drömmar,
hon en gång drömt för egen räkning, hade
flutit samman i den i förändrad form, men de
samma till sitt innehåll, så att den blef som en
fortsättning af henne sjelf, något, hvari hon sjelf
gick upp, sålunda fortlefvande det lif, hon
fördömde.
Men prest fick han icke blifva! Prest, — då
såg hon framför sig sin man med hans fadda
kyrkmoral, då såg hon sin fosterfar med sin
filosofiska kälkborgartro. Det var henne ibland, som
om alla hennes olyckor kommit deraf, att hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
